• Start
• 7-juni
• Avesta
• Åsikter
• Krylbo
• Arkiv
• Banverket
• Avesta Kommun
• Tidningsartiklar

Avesta kommun bad några personer att dela med sig av sin syn på vad de olika alternativen i folkomröstningen skulle kunna innebära, nu och i framtiden. Personerna som här ger sin syn är personer som alla på något sätt har kunskaper kring tågtrafiken till och från Avesta kommun. I sina texter resonerar de om vad som talar för Avesta C och vad som talar för Krylbo. De resonerar också kring hur valet av tågstopp påverkar Avesta kommuns framtida utvecklingsmöjligheter. Det som sägs i texterna är helt och hållet deras egna ord.
I texten vilken ej är fetmarkerad ser ni den information Kommunen gick ut med tillsammans med valinformationen. Har därefter skrivit ett antal frågor som bör ställas innan man tar ställning till vad mad väljer: Krylbo, Avesta eller blank röstsedel:
Om ni fick välja fritt, vilket av följande alternativ för tågstopp skulle ni föredra?
a) Enbart Avesta C
b) Enbart Avesta/Krylbo
c) Både Avesta C och Avesta/Krylbo
d) Vissa tåg stannar i Avesta/Krylbo men inte i Avesta C, och vissa tåg stannar i Avesta C men inte i Avesta/Krylbo.
Betr. Alternativ 4 a)
Vilka investeringar blir nödvändiga?
(dels belopp, dels finansiering, t.ex. Kommunen, Banverket, EU)
- Inköp av mark för spår och resandeparkeringar för bil/cykel.
- Inköp av mark för resecentrum
Rivning av befintliga byggnader för att ge plats för nya spår, plattformar, och byggnader
(eventuell rivning av f.d Jernverkets huvudkontor, laboratioriebyggnaden, vänthallen, bron över Bergslagsvägen?)
- Byggande av nya spår och plattformar
- Byggande av bussparkering och buss/tåg/taxi-terminal
Betr. Alternativ 4 a)
Vilka förslag till lösning finns av trafikproblemet i korsningen Kyrkogatan-Bergslagsvägen? (Köerna torde öka i takt med antalet tågstopp, vilket förvärrar en redan besvärande trafiksituation.)
Betr. Alternativ 4 a)
Vilka råd kan man ge till personer som reser från en anhalt på Gävle-Storvik-Örebrobanan, och som ska byta till ett tåg till Uppsala/Borlänge?
Vilka råd kan man ge till personer som reser från en anhalt på sträckan Uppsala/Borlänge, och som ska byta till ett tåg på sträckan Gävle-Hallsberg?
Betr. Alternativ 4 c)
Lennart Burström, Tåg i Bergslagen: Tidsförlusten vid dubbla stopp blir marginell om man har moderna tåg.
- Hur stor tidsförlust anser ni att man kan acceptera, och hur stor är den med nuvarande tekniknivå, och vad skulle den bli med modernare teknik?
- Hur anser ni att SJ och TiB ska locka ny kundgrupper?
Själv har jag ett förslag till SJ och ett till TiB:
inrätta en kvällslinje från Stockholm som gör det möjligt att resa hem efter t.ex. ett teaterbesök utan att övernatta.
samordna tidtabeller, prislistor och rabattsystem. Om man idag ska resa Avesta-Göteborg måste man i vissa fall av rena byråkratiskäl åka via Sala-Katrineholm i stället för att åka direkt via Örebro.
Kundunderlaget för persontrafik:
- Hur stor del av resenärerna består av vardagspendlare mellan Avesta och närliggande städer, t.ex. Borlänge och Uppsala?
Hur är ur deras synvinkel konkurrensläget mellan alternativen tåg-buss-bil?
- Kan det tänkas att det är mer rationellt att ta bussen i stället för tåget, eftersom chansen att åka ”från dörr till dörr” blir högre med bussen?

Jan Kyrk, regionansvarig för östra och norra Sverige, SJ Då fler människor har närmast till Avesta C innebär rimligtvis detta alternativ att fler kommer nyttja tåget som färdmedel. Tillgänglighet och närhet till tåget har ofta visat sig ha stor betydelse för resandet. Med stor säkerhet kommer ett tågstopp i Avesta vara till fördel för orten som sådan. Krylbo som tågstopp är naturligtvis en klassisk plats för att stanna tågen vars kanske största fördel är medge tågbyte mot tåglinjen Gävle – Hallsberg. För både Avesta och Krylbo är det viktigaste i valet mellan dessa båda platser för tågstopp vilken plats som kan generera mest resenärer. Ett ökat resande kan för Avestas del i likhet med många andra platser i landet innebära möjlighet till regionförstoring, att man kan bo på en plats och jobba/studera på en annan. Oavsett plats för tågstopp så är det viktigt att knyta övrig kollektivtrafik till tågen för ett sammanhängande system.
Jan Kyrk, SJ, hävdar att ett kortare avstånd mellan bostad och station kommer att leda till att fler människor tar tåget.
Detta är ett oklart yttrande som kräver en precisering, t.ex.
tar tåget i stället för att åka med egen bil eller tjänstebil;
Tar tåget i stället för att åka buss.
Återstår att förklara varför man byter färdmedel.
Vilka faktorer anser ni avgörande för valet mellan tåg och bil för en resa från Avesta till en ort som ligger några mil bort, t.ex. Borlänge eller Örebro?
I vilken utsträckning anser ni att kalkylen för val mellan tåg och bil beror på avståndet mellan bostaden och järnvägsstationen?
Oskar Jonsson, forskare, Transportforskningsgruppen Det som talar för Avesta C är framförallt läget. Inom en kilometer från stationen, vilket kan sägas vara gångavstånd, bor drygt 5 000 personer att jämföras med knappt 2 000 i Krylbo. Inom två kilometer är skillnaden ännu större, 10 000 invånare jämfört med 3 000 i Krylbo. Dessutom når man mer än dubbelt så många arbetsplatser jämfört med Krylbo (källa: SCB). Fördelen med Krylbo är givetvis att det finns en väl utbyggd infrastruktur och stationsbyggnad. En annan fördel är att tågen på Dalabanan och tågen mellan Gävle och Örebro kan göra uppehåll på samma ställe vilket underlättar bytesmöjligheterna. Med utökad trafikering och kortare restider på Dalabanan ökar pendlingsmöjligheterna till Falun/Borlänge samt Uppsala och Västerås i Mälardalen. Dagens invånare får tillgång till fler arbetstillfällen, företagen i Avesta kan öka sin rekryteringsbas och kommunen kan locka nya invånare. Tågstopp i Avesta C är utifrån detta att föredra genom att det ökar tillgängligheten till tågtrafiken. Tågstopp i Krylbo kräver, för de flesta, ett byte för att ta sig till sin arbetsplats eller bostad, något som minskar benägenheten att använda tåget för pendling. Detta blir särskilt ett problem när det gäller resor norrut då det innebär att resenärerna först måste resa ”åt fel håll”.
Beträffande gångavstånd:
Trafikforskare Oskar Jonsson anser att ”en kilometer från stationen kan sägas vara gångavstånd”.
Haganäsområdet, t.ex. Torsgatan-Åsgatan, ligger ca 1 km från Avesta C.
- Anser man att den sträckan ligger inom gångavstånd för en person som bär på en väska vägande 2-8 kg, eventuellt i otjänligt väder?
Claes Annerstedt, VD, AB Dalatrafik Under 2005 färdigställdes i Koppardalen en 180 m lång perrong och ett väderskydd för väntande passagerare, Avesta Centrum. Den 29 januari 2007 invigdes den nya vänthallen i Avesta Centrum. Detta såg jag som en början till ett framtida resecentrum, där tåg, buss och taxi kunde ansluta. Där finns också goda möjligheter att anordna pendlarparkering för bilar och cyklar. Med denna lokalisering når resande till Avesta snabbt och enkelt centrum med handel och kontor, dessutom når den största delen av Avestas innevånare tåg för pendling mot Borlänge respektive Uppsala och Stockholm.
Största delen av Avesta innevånare bor utanför Avestas statskärna, dvs. 70 % av befolkningen. Sten Nordström, projektledare, Tåg i Bergslagen Var kan man stiga på ett tåg? Frågan kan också ställas så här: Vilket är det säkraste sättet att få resenärer på ett tåg? Givetvis är det för det första att det går ett tåg när någon vill åka och för det andra att det stannar på en plats med ett bra avstånd till boende och arbetsplatser. Utifrån detta går det att sen tänka vidare på var den platsen finns. Våra samhällen förändras hela tiden och utvecklas åt olika håll. Orter växer eller minskar, arbetsplatser förändras, verksamheter försvinner och nya kommer till. Det finns en rörelse i våra liv hela tiden och sett över några generationer kan förändringen vara stor. Våra resvanor påverkas av flera faktorer och med bättre och tätare tågförbindelser blir det möjligt att arbets- och studiependla över längre avstånd. I Bergslagen ser vi detta tydligt i den kraftiga utveckling som vårt eget tågsystem har haft sedan starten 2001. Då gjordes cirka 1 miljon tågresor totalt i Bergslagen. Idag görs mer än 1 miljon pendlingsresor och totalt nästan 2,7 miljoner resor varje år i Bergslagen. En bidragande faktor till den utvecklingen är att tågen går på fasta tider och inte ändras varje tidtabell. En annan är att de stannar på platser där människor bor och arbetar. Gamla stationer har återöppnats för trafik. Avesta centrum, Storå, Ställdalen och Torsåker är platser som fått tågtrafik med Tåg i Bergslagen. Nu diskuteras att åter öppna Korsnäs och Gävle Västra och det trots att restiden mellan Borlänge och Gävle kommer att kortas med 15 minuter. Varför går det då att stanna på fler ställen men ändå korta restiderna? Jo på samma sätt som våra samhällen har utvecklats så har det skett en utveckling inom järnvägen. De nya motorvagnstågen gör det möjligt att köra snabbare på spåren. Mindre, men effektiva spåråtgärder har också bidragit till kortare restider. Redan för sju år sedan gjordes de första provkörningarna på Dalabanan som visade att det är full möjligt att korta restiden mellan Borlänge och Stockholm till 2 timmar men med uppehåll på alla stationer inklusive Avesta centrum och Heby. Hindret för den utvecklingen har hela tiden varit de gamla loktågen. Idag är läget ett annat. Det finns redan tåg som klarar det som kom fram för sju år sedan och de körs redan i mindre omfattning på Dalabanan. Om något år skall de trafikera banan i full utsträckning. Att stanna tåg på en plats i en kommun där det finns flest människor inom nära avstånd till stationen är ganska givet i en sådan situation. När det sen är möjligt att även stanna på en station där det är möjligt att byta till andra tåg är valet lika givet, och i detta finns ingen motsättning. Svaret på frågan om var man kan stiga på ett tåg i Avesta är alltså både i Avesta centrum och i Krylbo.
”Vilket är säkraste sättet att få resenärer på ett tåg?”, frågar sig Sten Nordström, Tåg i Bergslagen, och anger servicenivå och tillförlitlighet som viktiga faktorer.
Frågan är dock oklart formulerad och har endast indirekt samband med vårt tema för dagen, alltså var tåget ska stanna. Kanske tänker han på hur man ska vinna nya kundgrupper, t.ex.
a) personer som hittills endast har valt bilen i stället för tåget, eller
b) personer som över huvud taget sällan reser någonstans men som nu skulle bli intresserade av att göra så.
c) utbudet av avgångar ökar.
Pentti Huttunen, trafikplanerare, SJ Tågstopp i Avesta C innebär att fler potentiella resenärer i kommunen har närmare till stationen. Studier pekar på att en station nära stadens centrum innebär ett ökat tågresande. Ett ökat resande innebär också ett mer levande centrum. Ett tågstopp i Avesta Krylbo kan innebära möjlighet att byta till tåg till/från Fagersta och Horndal. Platsen för tågstopp påverkar antalet resande och ett ökat resande till/från Avesta bidrar till att göra kommunen till en mer attraktiv ort, både som bostadsort och som ort att arbeta i.
Pentti Huttunen, SJ, säger: ”Studier pekar på att en station nära stadens centrum innebär ökat tågresande.”
Även denna utsaga behöver preciseras. Avses något annat argument än alternativen a), bil i stället för tåg, och b) nya kundgrupper? Menar han ett spontant resande som egentligen inte fyller något tidigare känt behov?
Valet tåg/bil har berörts under punkterna 2-4 ovan.
Kenth Nilsson, regional direktör, Banverket Avesta C Fördelar Stationen ligger centralt i tätorten utan behov av omstigning till buss eller bil för de med målpunkt Avesta Stärker tätortens utvecklingsmöjligheter som arbetsplats och bostadsort Stationens centrala läge underlättar för daglig arbets- och studerandependling utan byte till annat transportslag Det finns potential till ökat resande kollektivt med anslutning av lokala och regionala busstrafiklinjer till järnvägsstationen Nackdelar krävs investeringar i anslutning till stationen, exempelvis ytterligare parkeringsplatser för pendlare och förbättringar i och kring stationshuset Det finns inga bytesmöjligheter till tåg i andra riktningar Investeringar krävs för att få bättre trafikeringsförutsättningar med sidospår som möjliggör att tåg kan passera samtidigt som resenärer kliver av och på tåget Avesta/Krylbo Fördelar Stationen är belägen i en järnvägsknutpunkt, goda bytesmöjligheter till andra tåglinjer Har bättre trafikeringsförutsättningar med sidospår som möjliggör att tåg kan passera samtidigt som resenärer kliver av och på tåget Det finns potential till ökat resande kollektivt med anslutning av lokala och regionala busstrafiklinjer till järnvägsstationen Nackdelar Ocentralt läge i förhållande till tätorten. Resenärer med målpunkt Avesta kräver byte till bil eller buss Stationshuset är för stort och inte ändamålsenligt. Det krävs investeringar i och kring stationshuset. Kent Söderlund, Kommunikationsansvarig, Region Dalarna Förutsättningar Dalabanan (Dalarna-Stockholm) binder samman flera befolkningskoncentrationer, som ligger på ideala avstånd för modern tågtrafik och är det viktigaste persontrafikstråket för Dalarna vad gäller förbindelsen till och från Uppsala, Stockholm och Mälardalsområdet inklusive kopplingen till Norberg/Fagersta. Potentialen för regionförstoring, regional utveckling och därmed även en utökad arbetsmarknad bedöms således vara stor, vilket även gäller inom länet och kopplingen till arbetsmarknaden i Falun/Borlänge. Uppsala utgör en egen arbetsmarknad med stor dragningskraft på omgivningen, ända upp mot Borlänge/Falun. Tillgängligheten till Uppsala är inte minst viktig för studerande i länet. Utredningar visar på att vinnarna på regionförstoringens effekter relativt sett är störst i Avesta (och Mora). I detta sammanhang blir även Avesta intressant som bostadsort med möjligheten till att bo i Avesta och arbets- och studiependla till Uppsala-, Stockholm och Mälardalsområdet. Vidare utvecklas även kommunikationerna Dalarna/Avesta-Arlanda. Avesta CUtifrån ovanstående är det stora fördelar med ett tågstopp i Avesta C, där befolkningskoncentrationen finns och tillgängligheten är relativt stor, vilket skapar förutsättningar för en bra kompletterande kollektivtrafik med regional tågtrafik och buss för att hantera arbets- och studiependling såväl inom som till och från Dalarna. Avesta KrylboUtifrån ovanstående har Avesta/Krylbo i jämförelse med Avesta C inte de fördelar som Avesta C har vad gäller potentialen för regionförstoring och regionala utveckling och därmed möjligheterna till att på effektivt sätt kunna arbets- och studiependla. Om det står i valet om ett eller två stopp inom Avesta kommun är Avesta C det självklara valet. Det vore sannolikt ineffektivt att välja Avesta/Krylbo. Den har visserligen ett strategiskt läge i korsningen mellan Dalabanan och Godsstråket genom Bergslagen, men det finns inte tillräckliga kopplingar mellan dessa båda banors uppgift (Dalabanan som persontrafikstråk och Godsstråket genom Bergslagen för främst godstrafik). De flesta resenärerna/pendlarna måste förflytta sig från centralorten till Krylbo för att kunna pendla med tåg, vilket i sin tur sannolikt kommer att negativt påverka tillgängligheten och inte minst den viktiga tidsfaktorn, vilka två faktorer till stor del är avgörande för människors val att välja tåget för att arbets- och studiependla såväl inom som till och från Dalarna.
Hans-Gunnar Jonsson, projektledare, Dalabanans intressenter En framtidsinriktad kommun som Avesta bör utveckla ett modernt resecentra centralt beläget i Avesta. Förutsättningar för en sådan utveckling finnsvid nuvarande Avesta C som ligger inom bekvämt promenadavstånd från Avesta centrum. De intercitytåg som trafikerar Dalabanan ska givetvis stanna vid detta resecentrum. Några fler stopp för intercitytåg i Avesta bör inte göras. En kommande utbyggd regional pendeltågtrafik, som kompletterar nuvarande Intercitytåg, kommer troligtvis att realiseras i framtiden. Dessa regionala tåg, som även kommer att fungera som matartåg till de större stationerna, ska naturligtvis stanna på stationer där det finns ett befolkningsunderlag som motiverar ett stopp. Krylbo kommer att vara en sådan station. Att satsa på Krylbo som ett modernt resecentrum för hela Avesta kommer troligen att påverka kommunens utveckling i mindre positiv riktning, eftersom själva centralorten Avesta i detta fall skulle bli utan ett resecentrum. Det enda som talar för tågstopp i Avesta Krylbo är som jag ser det möjligheten att byta tåg för resande till och från norrland via Storvik. Kollektivtrafiken är en viktig del i ett samhälles utveckling. Det är viktigt att resandet kan ske på ett ur resenärens synpunkt enkelt sätt. Moderna resecentrum som byggs upp runt om i landet och länet bör placeras så centralt som möjligt. En lokalisering i Avesta centrum torde ur den synvinkeln främja kommunens utvecklingsmöjligheter bäst.

Anders Ahlgren, ordförande, Dalabanans intresseförening Valet av vilken järnvägsstation för fjärrtåg är en intern "Avesta-fråga". Däremot antal stopp i Avesta kommun för fjärrtåg är en fråga som berör alla som snabbt vill ta sig till och från Dalarna. När vi i Dalabanans Intressenter, där företrädare för alla kommuner utmed Dalabanan (Mora-Uppsala) finns, råder det en stor enighet att vi prioriterar antal avgångar och kortare restid. Därför är det viktigt att Avesta gör valet var fjärrtågen skall stanna. Det är nu klart att SJ från augusti 2010 kommer att trafikera Dalabanan med nya motorvagnståg. Dessa skall ersätta de nuvarande X2000-tågen och de lokdragna interciry-tågen. Då blir det ytterligare 2 avgångar per dag till och från Stockholm, vilket innebär att vi i praktiken närmar oss målet med "ett tåg i timmen". Utöver detta så pågår det ett arbete inom Region Dalarna, Dalatrafik och Tåg i Bergslagen för att se om vi kan skapa ett bättre utbud av lokal pendeltågtrafik, som kan tillåta fler lokala tågstopp för av och påstigande.
Hans-Gunnar Jonsson, Dalabanans Intressenter, anser att de intercitytåg som trafikerar Dalabanan ska stanna vid Avesta C, och enbart där (= Alt. 4a).
Menar han att x-2000 ska stanna i Avesta/Krylbo eller i Avesta C?
Han talar vidare om ”utbyggd regional pendeltågstrafik”, där regionala tåg ska ”fungera som matartåg”.
Anders Ahlgren, Dalabanans Intressenter, talar om ”fjärrtåg” som ska stanna antingen i Avesta eller Krylbo.
Den vision av kommande infrastruktur som Dalabanans Intressenter lägger fram förefaller oklar. Ur väljarnas synpunkt behövs tydligare information om den kommande trafikplaneringen.
- Hur vill ”Dalabanans intressenter” och ”Region Dalarna” undvika en suboptimering som gynnar de boende längs Dalabanan på bekostnad av boende i anslutning till Örebrobanan?
För resenärer som föredrar att ta bilen till tåget och låta den stå där tills man ska hem kan man säg att det tar lika lång tid från Bergsnäsrondellen till Avesta C som till Krylbo. För personer som tar bilen från Nordanö, Jularbo, Lund, Näs, By etc. kommer det på ett ut. Brunnbäck, Karlbo och Krylbo får längre resväg om alternativ 4 a) gäller. Övriga delar av Avestas västra och norra delar får något längre väg, men kanske inte längre tid om ”bommarna är nere”.
Min hypotes:
Antalet tågresande kommer endast obetydligt att påverkas av var tågen stannar, gångavståndet är av underordnad betydelse eftersom i praktiken en ytterst liten andel av resenärerna bor eller arbetar inom gångavstånd.
Dessutom blir det både tillskott och bortfall. Om vi vid alternativ 4 a) antar att det blir en viss spontan trafikökning tack vare att ett antal personer i Gamla Byn och på Malmgatan-Myrgatan i Avesta kan gå till stationen
bör vi anta ett motsvarande bortfall för boende/arbetande på Stationsgatan och Järnvägsgatan etc. i Krylbo.
Denna marginella förändring ska vägas mot investeringskostnaderna.
Dessutom kan det bli ett bortfall genom att resenärer som f.n. kan åka Örebrobanan för att byta till Mora-Stockholm i fortsättningen skulle föredra att ta bilen från dörr till dörr.

Anneli Palm – Klart Krylbo